Odontologi - TP5FAN Anestesi

Anestesi – Smittrisker – Per-Olof Rödström – 16 mars

Kompletteras med bilder från powerpoint!

1. Hepatit A + B + C

Gemensamt:
Virusinfektioner
Olika virus som infekterar levern – får gulsot, blir gul för att virus frisätts i blodet
Olikheter:
Varierande smittvägar – olika hepatiter smittar på olika sätt. Hep A mat och dryck, Hep B blodburen.
Varierande smittrisker
Varierande symptom, risk för kronicitet

HEPATIT A - Epidemisk hepatit, det man känt till längst av alla hepatiter

Smittvägar: Peroral smitta – får i sig via mat eller dryck.
- o Skaldjur eller grönsaker. Kan sedan föra vidare genom ex dålig handhygien vid toabesök.
- RNA-virus, tarmvirus
- Inkubationstid 2-6 veckor.
- Inga kända fall av kroniska smittbärare - efter genomgången infektion ingen smittrisk
- Vanligare på södra delen av halvklotet.

HEPATIT B– Inokulationshepatit

Smittvägar: Blodburen (serum) smittöverföring
- o Sexuell
- o Parenteral (oftast intravenöst missbruk)
- o Perinatal – moder smittar sitt barn, vanligast. Tidigt i livet à kronisk smittbärare.
- DNA-virus (Hepadna) – annat virus än vid Hep A
- Man kan bli kronisk smittbärare
- Mer aktuellt idag pga att vi reser mycket. Samma utbredning som Hep A – södra halvklotet.
- Drabbar ofta äldre individer.
- Cancerframkallande – levercancer har ursprung i kronisk Hepatit B.
- I Sverige: totalt antal smittade ökar (pga invandring), men antal som smittas inne i Sverige minskar.
- Anmälningspliktig sjukdom, tillsammans med tuberkulos och HIV.
- Smittas tidigt i livet när immunsystemet inte är utvecklat à större risk för kronisk infektion.
- Smittas senare à inte lika stor risk för kronisk infektion.
- Behandling: antivirala läkemedel (Interferon).
- Yrkesrelaterad smitta – tidigare ett bekymmer. Idag bättre hygienrutiner.
  - o Ökad risk hos sjukvårds-, tandvårds-, ambulans- och vårdpersonal där pat kan ha Hep B.
  - o 11 Hep B-fall rapporterats från 1990 till 2000. Därefter anges ingen yrkesmässig smitta.
  - o Minskad risk för yrkesmässig smitta är främst pga bättre hygienrutiner.
  - 2 sätt att bli immun mot Hepatit A och B:

1. Aktiv immunisering – vaccin, får antigen och immunsystemet bildar antikroppar mot det.
2. Passiv immunisering - g-globulin, får färdiga antikroppar, inte lika långvarigt skydd som aktiv.

HEPATIT C

Smittvägar: Blodburen (serum) smittöverföring (samma som Hep. B)
- o Sexual
- o Parenteral (oftast i.v. missbruk)
- o Perinatal
- RNA-virus, smittar via blod (etc.)
- Virus identifierat för drygt 20 år sedan
- Samma sjukdomsbild som Hepatit A+B.
- Inte lika smittsamt som Hep A+B, men större risk för kronisk infektion.
- Orsakar leverinflammation, i många fall utan symptom.
- Vaccin saknas
- Utbredning inte lika tydlig globalt som Hep A+B.
  - o Snarare olika grupper, drogmissbrukare. Smutsiga redskap och sprutor.
  - Drabbar 20-50 åringar.
  - Långsam sjukdom – tar 20-30 år att utvecklas.
  - Får ofta levertransplantation om man drabbats av Hep C.
  - Yrkesrelaterad smitta – oerhört låg risk pga viruset har låg smittrisk. Bara 4 fall sen år 2000.
    - o Grupper som sysslar med provtagning – sjuk- och undersköterskor, de som tar blodprover.
    - o Obefintlig risk inom tandvård.

TUBERKULOS

Smittvägar: Smitta via hosta och mikrodroppar.
- o Infektion med Mycobakterier (i tuberculosis-komplexet ingår M. tuberculosis, M. africanum)
- Riskgrupper drabbas – utlandsfödda och deras barn, hemlösa, drogmissbrukare.
- Mycket ovanligt i normalbefolkningen i Sverige.
- Vanligare bland utlandsfödda - Somalia, Östafrika.
- En person som bara är bärare är inte smittsam.
- Smittan sprids i slutna rum med lång exponeringstid och utan skydd.
  - o Ryska fängelser med dålig hygien där alla sitter nära varandra och hostar.
  - Finns vaccin, men det börjar bli problem med resistens.
  - Yrkesrelaterad smitta – obefintlig risk, krävs lång exponeringstid. Basala hygienrutiner motverkar.

2. Omhändertagande av infektionsriskpatienter

Basala hygienrutiner är det viktigaste:
- o Handdesinfektion
- o Handskar
- o Skyddsförkläde (Skvätty)
- o Stänkskydd (munskydd, skyddsglasögon, visir)
- o Gäller i hela kedjan - vid patienten, i behandlingsrummet, instrumenthantering, i sterilen.
Förr i tiden var man väldigt extrem – kirurgiklädsel, extra stora munskydd, inplastning av utrustning.
Ordning och reda – ha struktur på undersökningsbrickan. Undvik stick- och skärskador.
Instrumenthantering – håll inte fingret över approximalrummet vid depuration. à
Överräckning av instrument – sträck inte vassa instrument över patienten. Ta alltid själv från brickan.
Kanylhylsan – sätt inte på kanylhylsan igen när du använt sprutan.
Idag har vi sprutor som är sticksäkra på vuxenkliniken (hö blid, vi använde dom på anestesipassen).
Avtryckstagning – skölj av efter avtrycket tagits.
Idag har vi bättre kunskaper, tekniska förutsättningar och säkrare rutiner. I princip ingen risk för smitta.
Riskklientel
- o Klinikens patienter - större risk inom oral medicin/sjukhustandvård än vanlig frisktandvård.
- o Tandstatus – karies, muntorrhet, slemhinnestatus, attrition/abrasion.
- o Tandvårdsrädsla

3. HIV

Smittvägar: heterosexuell kontakt, injektionsmissbruk, sex mellan män.
Smittrisker: i tidigt skede (immunsystemet inte hunnit organisera sig) och sent skede (AIDS - besegrat kroppens immunsystem)
Prevalens
- o HIV-sjukdomen började från homosexuella män på 80-talet.
- o Bromsmediciner (antivirala läkemedel) à antalet fall stannat kring 35 miljoner fall.
- o Vanligast i Afrika – söder om Sahara (25 miljoner fall).
- o Antal dödsfall och nyinsmittade (incidens) sjunker.
- o I Sverige: fler som smittas utomlands än i landet. 6000 personer med HIV idag (2012).
Etiologi
- o Smittas av HIV-viruset à leder till AIDS à svamp och andra opportunister kan etablera sig.
- o Inte HIV-viruset som dödar – det är AIDS = förvärvad immunbristsjukdom, Acquired Immune Deficiency Syndrome à immunförsvar nedsatt à drar på sig infektioner à kan bli dödligt.
- o Kliniska manifestationer: pneumoni, CNS-påverkan, gastrointestinal, lymfom etc.
Inom tandvård kan man se det som att candida och andra opportunister lättare etablerar sig.
HIV-virus skadar T-lymfocyter à mängden T-lymfocyter minskar à mer mottaglig för infektioner.
Bromsmediciner påverkar HIV-virusets förmåga att komma in i celler och producera nya virusceller.
Vid diagnostik för HIV tittar man på förekomst/halt av:
- o Kliniska symtom (finns inte alltid): feber, klåda, ledvärk, huvudvärk, diarre, halsont
- o Virus – hur mycket HIV-virus finns?
- o Antikroppar mot HIV – som immunsystemet producerar
- o CD4+ T-lymfocyter (T-hjälparceller) – eftersom HIV-viruset minskar mängden T-lymfocyter.
Yrkesrelaterad smitta:inget problem i tandvården

4. Orala manifestationer vid obehandlad HIV

Från 1995 – pat får bromsmediciner à färre fall av AIDS och slemhinnesjukdomar som resultat.
Leder ofta till svampinfektioner av oklara anledningar (”de sjukas sjukdom”). Opportunist.
Erytematös och psuedomembranös oral candidos
Nekrotiserande ulcerös gingivit/parodontit (ANUG, ANUP). Nekrotiska papiller (utstansade), smärta.
Herpesvirus – kan bli mer extremt hos HIV-smittade (hö bild) än vanligt friska

TP5FAN Anestesi - smittrisker